Hälsoekonomiska studier 

Upptäck hur högteknologisk AKK gör skillnad för användare, deras nätverk och samhället i stort i studierna ”Exploring the Benefits of Assistive Communication”.

Utforska fördelarna med kommunikationshjälpmedel

Från och med 2023 gav Dynavox Group forskningsbyrån Augur i uppdrag att genomföra en oberoende studie i Sverige om högteknologisk alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Bland deltagarna i studien fanns personer med diagnoser som medför kommunikationssvårigheter, med huvudsakligt fokus på ALS, autism och cerebral pares. Studien omfattade även deras nätverk av anhöriga och vårdgivare.  

Med utgångspunkt i detta arbete genomfördes liknande studier i Tyskland under 2024–2025 och i USA under 2025–2026. Dessa studier, med titeln ”Exploring the Benefits of Assistive Communication”, omfattade även hälsoekonomiska modeller. Studierna visar på de kvalitativa fördelarna och den kvantitativa effekten av högteknologisk AKK för användarna, deras nätverk och samhället. Ytterligare studier planeras inom en snar framtid.  

Man med ALS tillsammans med en vårdgivare, båda tittar på ett hjälpmedelskommunikationshjälpmedel

Om studierna

Studierna i Sverige, Tyskland och USA bygger på samma grundundersökning, men skiljer sig åt vad gäller utformning, indata och sammanhang. Samtliga studier visar på samstämmiga mönster, där de tillfrågade lyfter fram liknande fördelar och hinder för användningen av högteknologisk kommunikationshjälpmedel i de olika länderna.  

Kombinerade nyckelinsikter

Studier i Sverige, Tyskland och USA visar att högteknologiska hjälpmedel för alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) avsevärt förbättrar användarnas livskvalitet genom att möjliggöra effektivare kommunikation, självuttryck, större självständighet, bättre hälsoresultat och starkare personliga relationer. Dessa förbättringar bidrar till ökad arbetsförmåga för både användare och vårdgivare, samtidigt som de minskar kostnaderna för hälso- och sjukvården. Resultatet blir en betydande avkastning på investeringen:  

Cirkel med den svenska flaggans design med ett gult kors på blå bakgrund.

Sverige

3× avkastning på investering (ROI)

Den svenska studien
Cirkulär illustration av den tyska flaggan med horisontella svarta, röda och gula ränder.

Tyskland

1.4× avkastning på investering (ROI)

Den tyska studien

USA

3.3× avkastning på investering (ROI)  

Den amerikanska studien 

Metod

Syftet med dessa studier är att använda evidensbaserad forskning för att fördjupa förståelsen av fördelarna och utmaningarna kopplade till kommunikationshjälpmedel samt att förbättra tillgången till AKK. Metodologin består av både kvalitativ och kvantitativ forskning.

Blå grafik med text om kommunikationshjälpmedel och dess påverkan på livskvalitet.

Påverkan på livskvalitet

Mätning av psykologiska, fysiska, sociala och miljömässiga faktorer.

Blå grafik med text om kommunikationshjälpmedel och dess ekonomiska påverkan.

Ekonomisk påverkan

Mätning av samhälleliga kostnader och vinster efter införandet av högteknologiska AKK-verktyg. 

Studieämnen och studieområden

Nedan följer en fördelning av de viktigaste studiedeltagarna, tillsammans med de perspektiv och teman som utforskas i studierna:

Användare av högteknologisk AKK

Personer med funktionsnedsättning som använder hjälpmedel regelbundet och mäter i vilken utsträckning högteknologisk AKK har förbättrat deras liv.

Användarens nätverk

Personer som regelbundet interagerar med användare av högteknologisk AKK, såsom anhöriga, assistenter och yrkesverksamma.

Samhället i stort

Samhället i de länder där studierna genomfördes, som utvärderar hur kommunikationshjälpmedel kan leda till högre livskvalitet och förbättrad kostnadseffektivitet.

Metod

Studierna använde en multimodal metod för att uppnå en helhetsförståelse. Deltagarurvalet inkluderade användare med cerebral pares, autism, ALS samt deras nätverk – vilket säkerställde synpunkter från en mångfald av personer:  

  • Digitala intervjuer som utforskar subjektiva behov, beteenden och känslor av att använda kommunikationshjälpmedel, intervjuerna gjordes med: 

    • användare av högteknologisk AKK och/eller  

    • anhöriga och nätverk samt yrkesverksamma

  • En öppet tillgänglig webbenkät riktad till användare av högteknologisk AKK, anhöriga och nätverk samt yrkesverksamma och assistenter för att undersöka den nuvarande användarsituationen. Beroende på målgrupp ställdes olika frågor:

    • Användare och assistenter fick obligatoriska frågor om sitt högteknologiska AKK-verktyg, deras nuvarande och uppskattade vårdanvändning samt arbetsförmåga med och utan verktyget, samt frivilliga frågor om användning och upplevda fördelar.

    • Anhöriga och nätverk samt yrkesverksamma fick samma frågor om användaren, samt ytterligare frågor om nätverkets arbetsförmåga med och utan användarens högteknologiska AKK-verktyg, samt frivilliga frågor om verktygets upplevda fördelar.

  • En kvantitativ analys som mäter kostnader och vinster för samhället efter införandet av högteknologiska AKK-verktyg för användare totalt inom tre diagnosgrupper: cerebral pares, autism och ALS.